Tillkomsten av Sörviks Folkets hus

nufolkets.jpg (21593 bytes)

Foto: ©N-E Nordqvist 2006

Folkets Hus - Brunnsviks byggnadsförening
När man kommer från Ludvikahållet kan man inte undgå att lägga märke till Sörviks Folkets hus. Det ligger på höger sida om Grangärdevägen och ger sig till känna med stora, röda bokstäver: FOLKETS HUS. Så har det sett ut sedan 1979, då hela huset fick en rejäl ansiktslyftning, både ut- och invändigt.
Det första Folkets Hus
Folkets Hus har inte alltid legat där det ligger nu. Den första Folkets Hus-lokalen byggdes 1906 och låg i Brunnsvik, ungefär där folkhögskolans Vita Huset ligger idag.
Men låt oss börja från början. År 1905 hade Verdandilogen nr 383 Wässman bildats i brunnsviksbygden av skalden och hembygdsforskaren Karl-Erik Forsslund, boende på Storgården. På logens möten diskuterade man bildandet av en byggnadsförening med tanke på föreningens lokalbehov. Verdandilogen var, på grund av sina radikala åsikter, bannlyst från NTO-lokalen i Brunnsvik och av Ludvika sockens skolstyrelse från Sörviks skola och logemötena fick därför hållas i Forsslunds bokstuga och vid högtidliga tillfällen i Fejan Forsslunds kök.
Karl-Erik Forsslund skred raskt till verket för att förverkliga sina planer på ett Folkets Hus i Brunnsvik. Han sände sin fru Fejan med häst och vagn till hennes far, patron Öhman på Sörviks Herrgård för att be honom skänka tomt och virke. Han blev först smått rasande:
- Va säger du, ska jag skänka mark till ett Folkets hus?
Nej, det tänkte han då sannerligen inte göra. Patron var nämligen inte alls så förtjust i sin måg, om vilken han påstås ha sagt: "Det är inte nog han är socialist, han tror inte på Gud heller, den fan!" Fejan vände med sorg i hjärtat och tårar i ögonen åter till Storgården. Men det var tydligen inte kompakt isbildning i faderns hjärta, för knappt hade hon hunnit hem, förrän telefonen ringde och patron sa:
- Du får väl tomten då flicka, men bara på ett villkor! Hinke Bergegren får aldrig sätta sin fot i ditt Folkets hus, kom ihåg det! Han skänkte både tomt och lite virke.
Nu kunde man börja planera byggandet på allvar. Fejan fick nu förtroendet att åka till Stockholm och skaffa mecenater medan Forsslund själv med sin berömda penna författade följande tiggarbrev, som trycktes i hundra exemplar och skickades ut runt om i landet:
Anteckningslista för bidrag till Folkets hus i Brunnsvik, Sörvik.
"Utestängda från redan befintliga lokaler - Sörviks skolhus och Brunnsviks Templarlokal, båda styrda av trångbröstade åldringar och dessutom av alltför otillräcklig storlek - har den i nov. 1905 startade logen nr 383 Wäsman av NOV tagit initiativet till bildandet av Brunnsviks byggnadsförening u.p.a. och därmed till byggandet av ett Folkets hus, som vi hoppas kunna delvis öppna till Påsk och offentligt inviga fram på våren. Våra tillgångar och möjligheter äro emellertid på grund av flera lokala och sociala förhållanden ytterst begränsade. För att kunna föra vårt påbörjade betydelsefulla verk till ett lyckligt slut, se vi oss därför nödsakade att vända oss med en varm och som vi tro, behjärtansvärd bön om hjälp till okända Kamrater och andra loger, som redan ha sin lokalfråga löst och stå på säkrare fötter än vi ännu göra. Alla bidrag, även de minsta, mottas med stor tacksamhet. Om så önskas lämnas i gengäld andelar i Byggnadsföreningen å fem kr styck. Alla andra bidrag komma utan undantag att användas till inköp av andelar för logen Wäsmans räkning. Alla influtna bidrag komma att offentligt redovisas.

Brunnsvik, Sörvik, januari 1906.
För logen 383 Wässman av NOV
Karl-Erik Forsslund, ordf.

Ovanstående vädjan tillstyrkes.
Nils Blomberg, ordf. i Dalarnas distrikt av NOV."

Tiggarbrevet gav tydligen gensvar, för nu kunde logemedlemmarna med förenade krafter bygga ett Folkets hus i Brunnsvik. Karl-Erik Forsslund skänkte också honoraret för sin senaste diktsamling: "Lantliga låtar" till bygget.
I diktsamlingen finns "En visa om vårt hus":
Ett hus ska vi bygga, vårt eget hus,
vårt tempel mitt i byn
en stuga så stor, en sal så ljus
som ljusnande sommarskyn.
Kom gräva vi grund, kom resa vi vägg
och lägga tak uppå.
Hjälp till alla gubbar med grånande skägg,
stora karlar och kvinnor små!
Ett hem ska vi bygga för dig och för mig
vi ska samlas som bröder där.
Och var har sin strävan och var sin stig,
men stigarna mötas här.
Om du känner dig ensam och gammal och tung,
är du hemlös och frusen och arm,
här råkar du vänner och här blir du ung
och får tala och sjunga dig varm.
----------------------
Visan har ytterligare sex verser.

Den 10 mars 1906 hölls logens första möte i den nya lokalen. Redan den 21 juli samma år, rapporterade Forsslund, att en folkhögskola skulle startas och man för detta ändamål ville hyra lokalen. Folkhögskolan skulle nyttja lokalerna dagtid och logen och övriga organisationer kvällar och söndagar.
Fortfarande med samma villkor för organisationerna, såldes lokalen till den nystartade skolan i oktober 1909 för 5.300 kronor. Organisationerna blev kvar som hyresgäster fram till 1915.
(Sedan dess har, under snart ett sekel, stigarna mötts och vänskapsband knutits för många kunskapstörstande män och kvinnor från skilda orter i vårt avlånga land, just på Brunnsviks folkhögskola.)
Och Hinke Bergegren hann aldrig sätta sin fot i detta Folkets hus, fast det kanske inte berodde på patrons förbehåll.

Text: Kerstin Bergström
Källa: Hans Cardell