Bassängerna vid Lekomberg

bassang.jpg (21924 bytes)

Foto: ©N-E Nordqvist 2006

Under gruvbolagets tid har mycket förändrats. Från den lilla gruvan till den då moderna gruvdriften. Ändå så fanns det vissa saker man måste rätta sig efter. Ett av kraven från gruvans början var att vattnet från anriknings­verket måste renas innan det släpptes vidare ner mot sjön Väsman.
Från en svunnen tid finns nu rester kvar av fyra bassänger. Bassängerna hade man sprängt ner i berget varav den ena är igenfylld. Alla bassänger ligger söder om anrikningsverket och har en längd av 35 meter där bredden är 2,5 meter, medan de var 1,8 meter djupa.
Anrikningsverket använde vatten och magneter för att skilja malmen från gråberget. Från anrikningsverket kom vatten och avfall i en ledning. Genom ett sinnrikt system med små gjutna kanaler runt alla de fyra bassängerna kunde man genom luckor av plåt reglera till vilken bassäng det orenade vattnet skulle rinna. De tunga mineralerna sjönk till botten medan det då, förhoppningsvis rena vattnet kunde lämnas fritt att rinna ut i naturen. 
När två bassänger blev fulla med gruvavfall hade man, vad som har berättats för mig, ett litet mudderverk som muddrade bassängerna. Materialet kördes med häst och vagn till en plats där linbanestationen senare byggdes.