Den gamla ladan från en svunnen tid

Foto: ©N-E Nordqvist 2014

En inlevelse fick jag under en dag i början av april månad 2014, fanns den gamla ladan kvar som jag hade sett för länge sedan.

Det var minst tjugo år sedan jag var där senast. Benen var blytunga efter cykelturen uppför de branta backarna, pulsen steg oroväckande. Det dunkade och bankade i kroppen. På vägen hit hade jag gjort en avstickare för att kontrollerat om det fanns några mosippor på gång och även "Tibast" en meterhög buske där blommorna blommar på bar kvist.

Väl framme gömdes cykeln bakom några yviga granar och jag gick på måfå i den riktning, som om det fanns svaga fragment kvar sedan tidigare besök. Förändringen var total när jag såg ladan skymta mellan granarna.

Nu hade någon förändrat området så det såg betydligt prydligare än vad det var vid mitt tidigare besök, då det var risigt och i det närmaste omöjligt att dokumentera ladan.
 

Ändå så fanns det en hälsning från svunna tider

Foto: ©N-E Nordqvist 2014

Öppnade dörren försiktigt, av säkerhetsskäl då jag var orolig för vad tidens tand hade tagit för beslut. Rostiga gångjärn med mera.

På en bräda stod det inristat Hj S 1947. Här fann jag en signatur som jag direkt kopplade till en viss person i Norrvik, Hjalmar Sjögren.
 

Åkerbruket

Foto: ©N-E Nordqvist 2014

Här andades dåtiden i sin fulla prakt. För mig kändes det som att någon hade packat ihop sina saker och hastigt lämnat området. I dag när man tittar sig omkring syns att det har varit odling på detta område för länge sedan.

Det har berättas att på de åkrar som fanns skördade man hö till djuren på senare tid och att man for till det här stället på vintern med häst och släde för hämta hem höet till gården i Norrvik.
 

Bakom den stora stenmuren

Foto: ©N-E Nordqvist 2014

Bakom den stora och kraftiga stenmuren fanns under 1970-talet en åkerlapp, där vi satt bakom stenmuren och lurade med kameran efter ett och annat rådjur som kom fram mot kvällningen för att beta av det saftiga gräset.

Men tiden står ju aldrig stilla, hela tiden sker det små förändringar och granarna växer upp där de drog pinnharven efter hästen på den här åkern.

Den som besöker detta område kan inte föreställa sig att även andra personer har haft sitt boende på den lite avskilda plats. Men var förväntningarna så stora på den tiden mot dagens jäkt. Livet gick sin gilla gång även här i skogen där man följde de väl upptrampade stigarna.