Silvergruvans gamla fundament
minns en svunnen tid

fundament.jpg (21527 bytes)

Foto: ©N-E Nordqvist 2005

Sjön Rösjön ligger högt upp i bergen ovanför Brunnsvik. I norra delen av sjön ligger rester efter anrikningsverket och överallt i skogarna runt omkring finns flera gruvhål. Trots att det har gått 70 år sedan gruvnäringen försvann från Silvergruvan, så har inte naturen återtagit marken genom förbuskning och andra växter på marken. Miljön kan ju ha tagit skada av att gruvbolaget använde olika kemikalier vid anrikningen av malmen.
Avfallet från anrikningsverket rann på den tiden orenat rätt ut i Rösjön. Ivar Parling berättade vid ett tillfälle att under några sensommardagar var sjön alldeles löddrig av soda. Livsfarliga gifter användes vid skiljning av malmen. Bland annat "cyankalium". Utsläppet av detta gift gjorde att nästan hela fiskbeståndet i Rösjön dog. Fisken låg med buken (magen) vid vattenytan och sökte efter luft.

I Brunnsvik och på Storgården levde författaren Karl-Erik Forsslund.
I hans bok Storgårdsblomster, andra upplagan, finns ett avsnitt där vi citerar när Karl-Erik och gårdskarlen Gustaf ger sig ut på en skidtur en klar och kall eftermiddag i april månad, vid 1900-talets början till en utrivning av en kolmila.
- Vi nickade i förbifarten åt Silvergruvans stugor. Du betraktade nyfiket malmhögarna och skeletten av gamla gruvbyggnader, och dina ögon lyste, när jag förtalde hurusom ännu ibland en envis malmletare, rota där i något av de många halvt igenrasade eller vattenfyllda gruvhålen. Han hittar visst för det mesta bara bly, men vem vet, kanske ligga ännu rika silver- glänsande ådror orörliga där i djupet och vänta på upptäckaren.
(Slut citat).
Vem vet om det kommer en ny era vid Silvergruvan?