Brunnsvik/Lekomberg med omgivning.

Foto: ©N-E Nordqvist 2007-12-31

Bsfk
En av rödingarna med en markant avvikande färgnyans fångades under de sista dagarna i december månad 2007 i Norra Gussjön. Den hade en hård och välfylld mage mot andra rödingars magra maginnehåll. Troligt så har denna röding haft ett plastisk näringsval.
Intresse att se vad den hade i magen gjorde att man lade innehållet åt sidan. En liten plastskål plockades fram med lite vatten i, magen sprät­tades upp och innehållet klämdes ut, nu blev man förvånad. Magen inne­höll en stor andel av sötvattengråsuggor. Sötvattengråsuggan är mer tillplattad i kroppen och är mörkbrun i färgen.
Med kamerans hjälp har vi dokumenterat en del av innehållet. Suggorna på bilden är cirka 2,5 gånger större än vad de är i verkligheten. Stickorna eller skräpet är ben! De flesta suggorna i maginnehållet har en längd av cirka 5-8 mm.
En indikation att Norra Gussjön är värd att vårda inför framtiden.

Vattenanalys vid Fallbergstjärn

Den 19/9-2021 företogs ett vattenprov vid Fallbergstjärn. Vattentemperaturen var 11 grader. Inte något avancerat prov, det gav ändå en viss indikation på hur vattenlivet och sjön mår. Ph-värdet var cirka 6,2, vilket anses som bra.
Konduktiviteten var som man misstänkte låg, min mätare gav en indikation på 20 microciemens. För mig är det en indikation att det är en näringsfattig sjö. Vilket också syns som en klarvattensjö.

Sävsländelarv fanns i magen på en röding 

Foto: ©N-E Nordqvist 2008

Detta lilla krypande rovdjur hittades i magen på en röding från Norra Gussjön. Magens innehåll kontrollerades och lades i en liten plastask. Ut kommer en liten larv som lever bland all plankton.
Innehållet fotograferades där den lilla larven var mycket livlig. Den lever på botten i omkring två år, ofta på stort djup. Sävsländan tillhör nätvin­garna. Nätvingarna har fullständig metamorfos, det vill säga deras tillväxt har stadierna: Ägg, larv, puppa och vuxen insekt. Trots denna fullständiga metamorfos är de både primitiva och gamla, mellan 230-280 miljoner år. På våren förändras larven och kryper upp på land och förvandlas till en slända som lever några dagar. Innan den lämnar jordelivet har den lämnat på någon vattenväxt omkring 2000 ägg för nästa generation.
 
Den färdigutvecklade Sävsländan 

Foto: ©N-E Nordqvist 2009

En och en halv vecka före midsommar 2009 var jag till Fallbergstjärn, en av klubbens fiskesjöar. Fisket och fisken i sjön var inte så där men aktiviteten bland insekterna var desto intensivare. Med en kamera i högsta hugg kröp jag ner bland gräs, blåbärs- och lingonriset, stubbar och grenar. Här fanns ju sävsländor. Medan jag låg och fotograferade den bild som är avbildad så kände jag något som kom krypande på handen. Ytterligare en sävslända, som jag kunde studera mer ingående.

En av Norra Gussjöns okända skönhet

Foto samtliga bilder på den här sidan: ©N-E Nordqvist 2012

Letade i ryggsäcken efter min fiskekniv, mer och mer frusterad blev jag då jag inte hittade min följeslagare. Inte ett spår fanns vad den hade tagit vägen. Hade det varit en vanlig morakniv så kunde jag ha köpt en ny på Jula. Ack nej, det var min fiskekniv som var borta. En kniv, visserligen från Mora. Var fanns min vän som hade följt mig så många gånger? Tankarna kom och bilen letades igenom utan resultat. Alla tänkbara ställen undersöktes utan resultat, men så en natt vaknade jag och det klack till i huvudet. Där måste den ligga, där hade jag den sist när jag fick regnbågen inne bland näckrosbladen och på det grunda vattnet. Tog med mig kameran och gjorde en vandring upp till Fallbergstjärn en söndagsmorgon. Inte en person var där, tyst och stilla. Kunde inte låta Er läsare få njuta av söndagsmorgonens stillhet.

Där näckrosen blommar 

När jag ändå har en kamera med mig så går det inte att låta bli att fånga naturens skönhet. Många av oss rusar bara iväg för att försöka hinna med tiden som bara rullar på i ett jämnt tempo. Här, i den södra delen stannar jag upp en stund och min blick fastnar till slut på den vita blomman mot den mörka bakgrunden, omgiven av sina stora flytande blad.

Samtidigt har jag nästan kommit fram till den plats där min tanke fanns att kniven skulle finnas. Letade en bra stund där ryggsäcken hade stått, höll nästa på att ge upp där jag åter stod ute på den lilla gångstigen runt sjön. Tittade ner på mina fötter och får se något bland höstens brunaktiga blad på marken. Där ligger min kära kniv, den bruna, blöta knivslidan höll samma färg de bruna bladen. Nu stoppade jag ner min kära kniv i jackfickan. Blöt och eländig  efter den tidigare dagarnas regn.
 
Skräddarnas dans på vattenytan 

Glädjen över min återfunna kniv så trampar jag vidare på den slingrande gångstigen runt sjön. Stannar upp några sekunder och tittar på dessa långbenta skinnbaggar som i dagligt tal kallas för skräddarna. Där de verkar planlöst irra omkring på vattenytan. Allt är noga uträknat, de långa benen är är inoljade från fettkörtlar vid munöppningen, Genom att de är inoljade så hålls de vattenavstötande och kan springa omkring, tack vare vattnets ytspänning. De långa benen är känsliga för vibrationer och de är egentligen rovdjur som jagar små insekter som flugor och myggor som de suger musten ur.

Det plaskar till 

Mina tankar vaknar brysk till när den stilla vattenytan bryts. Nä, du har ingen flugspö med dig, i dag ska du njuta att kniven har kommit till rätta. Njuta att se naturen genom kameralinsen och mycket annat.

Ändå så känns det frestande att lägga ut en inoljad imitation av en insekt på vattenytan för att försöka locka en regnbåge att ta den falska fjäder­myggan. En snabb titt på klockan visar att den har tickat iväg alldeles för fort i mina drömmars värld. Min vända runt sjön måste fortgå.

Ljungen 

Har människor trampad runt Fallbergstjärn under århundranden tillbaka? Det är svårt att få svar på, ändå, i den nordöstra delen av sjön skjuter det branta partiet markant upp i höjden. Stenarna som ligger nedanför branten har troligtvis inte kommit dit med mänsklig hjälp. Snarare kan vi nog ana att vi får gå långt tillbaka i tiden för att lösa mysteriet med den mängd av sten som ligger vid brantens fot. Mäktigt ät det att få vandra och låta fantasin spela fritt vid bergakungens fot.

Kärrspindeln

Kärrspindeln är en ganska vanlig spindel som är allmän i våra trakter.

I normala fall är den aktiv från april till oktober. Det är en av de få spindlar som kan ta sig fram på vattenytan. Det här är ju ett rovdjur som ofta sitter på ett näckrosblad och väntar på sitt byte. Kärrspindeln är den största av våra spindlar, och har en längd av 10-20 mm i kroppslängd. Kärrspindeln har den egenskapen att den kan dyka ner under vattnet vid fara. Här har jag använt ett macroobjektiv för att komma riktigt nära för att se benens avtryck på vattnets ytspänning.
 
En kamp på liv och död 

En kamp på liv och död pågår ständigt i naturen, den enes bröd den andres bröd. Så fungerar det! Här blev jag vittne till denna kamp på ett näckrosblad mellan Kärrspindeln och en Blå jungfruslända. Under den tid jag fotograferade kampen så hade jungfrusländan inte en chans att komma loss när kärrspindeln hade kopplat sitt grepp med sina tänder.

Nu när jag hade legat på magen och fotograferat rann tiden iväg fortare än beräknat, det var ju dags för maten där hemma. Plockade ihop mina saker och kontrollerade noga att alla mina saker var med hem, även kniven som fick en extra omvårdnad där hemma.

Samtliga bilder N-E Nordqvist