Jakobstorpet, ett okänt hemman

Från Häradsekonomiska kartan 1866-67

Jakobstorpet, här har Albert Jonsson, boende på Gamla Finntorpet berättat för mig under år 1988, som har blivit en kort notis i en av mina databaser. På höjden mellan sjöarna Svantjärn och Stora Sömtjärn har det funnits en plats, som någon familj eller några familjer har fastnat för. På den höjden går gamla sockengränsen över. Även om man har varit där tidigare år och haft funderingar. Området påminner om svedjebruket förr i tiden då de bröt upp marken för att få något att odla på. Via Häradsekonomiska kartan från år 1866-67 kan man utläsa, att det fanns sex små åkerlappar på åsen. Där en av åkerlapparna har hittas på senare tid (2021). Vid den röda och svarta pricken på kartan visar var den enkla lilla stugan har stått en gång i tiden.

Foto: ©N-E Nordqvist 2021

Vid hemmet var det barmark, men ju högre vi kom desto mera snö på marken. En liten del från en av åkerlapparna som går att spåra efter efter så lång tid sedan torpet blev rivet år 1910.

Hur kan det heta Jakobstorpet? Ja det kan man fundera över, men troligen är det någon person som heter Jakob eller Jakobsson, vilken bland annat har slitet hårt med den steniga marken. Var de hyttarbetare eller var de kolare under Ludvika Bruk, då hyttan var i drift på Krabbsjö allmänning och var belägen mellan sjöarna Abborrtjärn och Bredsjön? Vad vi ser och minns under alla åren så finns det större kolbottnar vid Sömtjärn och vid Stors Sömtjärn, samt även finna kolarkojor.

Att det var liv och rörelse i de där krokarna visar att det är knappt 1,6 km fågelvägen till Gillermarken där det har bott familjer sedan slutet på 1600-talet. Eller ännu tidigare än vad som står i kyrkböckerna?

Vi har ett litet exempel här i Lekomberg, där Jan Samuelsson f 1759-05-15 i Grängesberg gift 1806 med Stina Andersdotter f 1769-12-24 med dottern Stina f 1797-01-11 och sonen Anders f 1806-08-?? i Torrfasten. Vilka flyttade från Torrfasten till Lekomberg år 1819.
Här skulle jag vilja veta lite mera av de äldre som nu inte kan berätta något mera.

Torpet blev rivet omkring 1910. Det stod tomt i flera år. 1942 blev de åkrar som var kvar planterade med ny skog. För att sedan under 1970-talet huggas ner för att få likvärdig skog över hela området. Det var då den största avverkningen av skogen i det här närområdet.

Foto: ©N-E Nordqvist 2021

De stora stenhögarna är utritade på kartan vilket betyder att det är väldigt länge sedan det var livlig verksamhet här på höjden. För mig är det också lite underligt, att den här platsen är utskriven med namn men de andra gårdarna som till exempel Risbergs inte är utmärkt med namn.

När man besöker den här bortglömda platsen och ser alla stora stenhögar liggande, en del högar är så stora att det skulle behöva några lastbilslast för att frakta alla stenar. Vid en del stenhögar har man byggt upp ett stöd, liknande en liten stenmur som är upplagda för hand som stöd åt all sten som forslas dit. Fanns det en vision att man skulle kunna få något liknande som vid Gillermarken, ett öppet landskap?

Foto: ©N-E Nordqvist 2021
Oavsett vad man gör så måste man vara uppmärksam på saker och ting. När man står med en kopia av den gamla kartan i handen ute på fältet, så skymtade man en annan färg i nederkanten av J:et i ordet Jakob på kartan överst på sidan. Traskade iväg till denna plats och fann en liten grund ingrävd i sluttningen. Min första tanke var ett litet "fähus" för några getter. Ville inte gå in och rota, utan min bild får tala och det är dokumenterat för framtiden.


Ingen rast och ingen ro finns ett ordspråk som lyder. Samma här, där man letar efter något som man inget vet om. Ändå så fanns en karta i mitt eget hus, där en karta skvallrade om några årtal 1710-1724. Här har man skrivit in för hand  ordet Jakobs torp. Men orden under gav mig huvudbry, fick det inte att stämma av i verkligheten. Där står det "Wester Sömtiern", nu skriver man ju väster om Sömtjärn. Nu klarnade lite bättre I det streckade området på bilden finns ett antal rösen från 1 till 13, där 12 och 13 är utmärkta på bilden. 

Ju mer man letar och tänker rätt, så finns det lösningar. Min svåraste uppgift var denna gång att hitta ett årtal på min gamla karta. När man äntligen hittade det här stället på kartan med hjälp av förstoringsglaset och jämförde med kartan ovan så blev man lite fundersam. Exakt kan man inte få det, det har i alla fall gått över 200 år mellan de båda kartorna, men den prickade linjen bredvid sjuan, så i mina ögon stämmer det i verkligheten, här har det varit liv och rörelse sedan år 1678. I nedre vänstra hörnet står det 37 som även finns på ett ställe där Krabbsjö hytta fanns. I dagligt tal, nu för tiden, "Risbergs".
Tyvärr kan man inte läsa allt de skriver på kartbladet.
Karta inköpt från Lantmäteriet i Gävle. Den vita figuren är en skada på originalet.
Under Riksantikvarämbetet finns den här bebyggelsen utsatt under RAÄ-nummer Grangärde 372:1.

Text och Foto: ©N-E Nordqvist 2021