Brunnsvik/Lekomberg med omgivning.

Tillkomsten av Sörviks Folkets hus m. m.

Foto: ©N-E Nordqvist 2006

Folkets Hus - Brunnsviks byggnadsförening När man kommer från Ludvikahållet kan man inte undgå att lägga märke till Sörviks Folkets hus. Det ligger på höger sida om Grangärdevägen och ger sig till känna med stora, röda bokstäver: FOLKETS HUS. Så har det sett ut sedan 1979, då hela huset fick en rejäl ansiktslyftning, både ut- och invändigt.

Det första Folkets Hus har inte alltid legat där det ligger nu. Den första Folkets Hus-lokalen byggdes 1906 och låg i Brunnsvik, ungefär där folkhögskolans Vita Huset ligger idag. Men låt oss börja från början. År 1905 hade Verdandilogen nr 383 Wässman bildats i brunnsviksbygden av skalden och hembygdsforskaren Karl-Erik Forsslund, boende på Storgården. På logens möten diskuterade man bildandet av en byggnadsförening med tanke på föreningens lokalbehov. Verdandilogen var, på grund av sina radikala åsikter, bannlyst från NTO-lokalen i Brunnsvik och av Ludvika sockens skolstyrelse från Sörviks skola och logemötena fick därför hållas i Forsslunds bokstuga och vid högtidliga tillfällen i Fejan Forsslunds kök. Karl-Erik Forsslund skred raskt till verket för att förverkliga sina planer på ett Folkets Hus i Brunnsvik. Han sände sin fru Fejan med häst och vagn till hennes far, patron Öhman på Sörviks Herrgård för att be honom skänka tomt och virke. Han blev först smått rasande: - Va säger du, ska jag skänka mark till ett Folkets hus? Nej, det tänkte han då sannerligen inte göra. Patron var nämligen inte alls så förtjust i sin måg, om vilken han påstås ha sagt: "Det är inte nog han är socialist, han tror inte på Gud heller, den fan!" Fejan vände med sorg i hjärtat och tårar i ögonen åter till Storgården. Men det var tydligen inte kompakt isbildning i faderns hjärta, för knappt hade hon hunnit hem, förrän telefonen ringde och patron sa: - Du får väl tomten då flicka, men bara på ett villkor! Hinke Bergegren får aldrig sätta sin fot i ditt Folkets hus, kom ihåg det! Han skänkte både tomt och lite virke. Nu kunde man börja planera byggandet på allvar.

Fejan fick nu förtroendet att åka till Stockholm och skaffa mecenater medan Forsslund själv med sin berömda penna författade följande tiggarbrev, som trycktes i hundra exemplar och skickades ut runt om i landet: Anteckningslista för bidrag till Folkets hus i Brunnsvik, Sörvik. "Utestängda från redan befintliga lokaler - Sörviks skolhus och Brunnsviks Templarlokal, båda styrda av trångbröstade åldringar och dessutom av alltför otillräcklig storlek - har den i nov. 1905 startade logen nr 383 Wäsman av NOV tagit initiativet till bildandet av Brunnsviks byggnadsförening u.p.a. och därmed till byggandet av ett Folkets hus, som vi hoppas kunna delvis öppna till Påsk och offentligt inviga fram på våren. Våra tillgångar och möjligheter äro emellertid på grund av flera lokala och sociala förhållanden ytterst begränsade. För att kunna föra vårt påbörjade betydelsefulla verk till ett lyckligt slut, se vi oss därför nödsakade att vända oss med en varm och som vi tro, behjärtansvärd bön om hjälp till okända Kamrater och andra loger, som redan ha sin lokalfråga löst och stå på säkrare fötter än vi ännu göra.

Alla bidrag, även de minsta, mottas med stor tacksamhet. Om så önskas lämnas i gengäld andelar i Byggnadsföreningen å fem kr styck. Alla andra bidrag komma utan undantag att användas till inköp av andelar för logen Wäsmans räkning. Alla influtna bidrag komma att offentligt redovisas.

Brunnsvik, Sörvik, januari 1906. För logen 383 Wässman av NOV Karl-Erik Forsslund, ordf.

Ovanstående vädjan tillstyrkes. Nils Blomberg, ordf. i Dalarnas distrikt av NOV."

Tiggarbrevet gav tydligen gensvar, för nu kunde logemedlemmarna med förenade krafter bygga ett Folkets hus i Brunnsvik. Karl-Erik Forsslund skänkte också honoraret för sin senaste diktsamling: "Lantliga låtar" till bygget. I diktsamlingen finns "En visa om vårt hus": Ett hus ska vi bygga, vårt eget hus, vårt tempel mitt i byn en stuga så stor, en sal så ljus som ljusnande sommarskyn. Kom gräva vi grund, kom resa vi vägg och lägga tak uppå. Hjälp till alla gubbar med grånande skägg, stora karlar och kvinnor små! Ett hem ska vi bygga för dig och för mig vi ska samlas som bröder där. Och var har sin strävan och var sin stig, men stigarna mötas här. Om du känner dig ensam och gammal och tung, är du hemlös och frusen och arm, här råkar du vänner och här blir du ung och får tala och sjunga dig varm. ---------------------- Visan har ytterligare sex verser.

Den 10 mars 1906 hölls logens första möte i den nya lokalen. Redan den 21 juli samma år, rapporterade Forsslund, att en folkhögskola skulle startas och man för detta ändamål ville hyra lokalen. Folkhögskolan skulle nyttja lokalerna dagtid och logen och övriga organisationer kvällar och söndagar. Fortfarande med samma villkor för organisationerna, såldes lokalen till den nystartade skolan i oktober 1909 för 5.300 kronor. Organisationerna blev kvar som hyresgäster fram till 1915. (Sedan dess har, under snart ett sekel, stigarna mötts och vänskapsband knutits för många kunskapstörstande män och kvinnor från skilda orter i vårt avlånga land, just på Brunnsviks folkhögskola.) Och Hinke Bergegren hann aldrig sätta sin fot i detta Folkets hus, fast det kanske inte berodde på patrons förbehåll.
Text: Kerstin Bergström Källa: Hans Cardell

Ombyggnaden av Sörviks Folkets hus

Foto: ©Anders Granath 1943. Bildarkiv N-E Nordqvist
Sörviks Folkets hus arbetsstopp 28/9 1943. Så står det på kuvertet där detta negativ förvarat i.

Det andra Folkets Hus Efter stora ekonomiska ansträngningar och mycket frivilligt arbete, byggdes i november år 1915 nuvarande Folkets Hus, fast bara den del som idag utgörs av A-sal och scen. Den lokalen tillbyggdes sedan och förbättrades redan år 1917 och genomgick en stor reparation 1932, med byggmästare Johan Persson och målaremästare August Nyberg som entreprenörer. Efter många möten och förhandlingar påbörjades 1943 ytterligare en omfattande utbyggnad, som stod klar 1944 och så ser huset ut till omfånget idag. I den nya källarlokalen hyrde Andelstvätten för 400 kronor/år plus att tvätten fick stå för värmen till Folkets Hus-lokalen. Samarbetet med Andelstvätten visade sig vara allt annat än gott. Tvistigheter uppstod och andelstvätten upphörde 1970. Källarlokalen har under en tid utnyttjats av Sörviks Allmänna Idrotts­förening SAIF. Från år 2011 har företaget "Bra redovisning " haft sin verksamhet i källarlokalen när detta skrivs vid årskiftet 2016/17. I mitten av 1970-talet insåg styrelsen för Folkets Hus, att endera fick man lägga ner verksamheten eller också måste en upprustning komma till stånd. Huset hade blivit hårt nerslitet och det mesta var i stort sett funktionsodugligt. Trots det usla skicket, blev huset ändå uthyrt, så en samlingslokal i Sörvik var bevisligen nödvändig. Man började undersöka möjligheterna till en omfattande reparation och efter många och långa förhandlingar påbörjades ombyggnaden. Hela huset tilläggsisolerades och plåtbekläddes. Läktaren byggdes in och innehåller nu sammanträdesrum. Under scenen iordningställdes två loger och en toalett. Källarvåningen (tidigare Andelstvättens lokaler) inreddes för ungdomsverksamhet. För att få så mycket som möjligt för pengarna som blev över efter själva ombyggnaden, inhandlades alla inventarier med största omsorg, både med tanke på kvalitet och kostnad. Man fick råd med nya bord och stolar, porslin, ridåer, filmprojektor, filmduk, komplett ljudanläggning samt hörselslinga. Hela ombyggnaden, som omfattade mycket mer än vad som här redogjorts för, kostade sammanlagt 861.000 kronor - kalkylen höll. Finansieringen ordnades genom statligt och kommunalt bidrag samt lån med kommunal borgen. Både ledamöter och suppleanter i styrelsen fick arbeta hårt och när de efteråt såg tillbaka på allt arbete, både det förberedande och det praktiska under ombyggnadsperioden, så var det svårt att förstå att så mycket tid kunde avsättas för Folkets Hus. Men det var inte bara arbetsamt, utan också mycket trevligt och skapade ett fint kamratskap inom styrelsen. Text: Kerstin Bergström Källa: Hans Cardell

Ombyggnaden från vägen

Foto: ©Anders Granath 1943. Bildarkiv: N-E Nordqvist
Sörviks Folkets hus arbetsstopp 28/9 1943. Så står det på kuvertet där detta negativ förvarat i.

En av många julfester inom föreningens lokaler

 Foto: ©Anders Granath på 1930-talet
Brunnsvik-Sörviks Socialdemokratiska arbetarekommuns julfest

Nöjesarrangemang För att råda bot på den ständiga kassabristen inom föreningen, anordnades ofta basarer, offentliga danser, teaterföreställningar och filmvisningar. Utbudet av nöjen var inte så stort i den här delen av kommunen, så byborna ställde upp mangrant. De offentliga danserna under hela 1950-talet var mycket populära och särskilda bussar sattes in från Ludvika centrum. Lokalen fungerade då också som barnbespisning och gymnastiksal för ca 150 skolbarn, som gick i den närbelägna Sörviksskolan. Den 5 november 1953 gick för första gången en aktivitet av stapeln i lokalen, som sedan blev tradition under många år, nämligen Bygdeafton. Vid den första bygdeaftonen medverkade musikdirektör Bertil Blomberg och Brunnsviksskolans dåvarande rektor, Alf Ahlberg, vilka talade inför 83 åskådare. Man visade också en film om Bergslagen. Efter reparationen 1979 har lokalerna varit flitigt använda, inte bara av hyresgäster, utan även av styrelsens egna arrangemang. Förutom Bygdeaftonen har styrelsen anordnat hobbyutställningar, visaftnar, loppmarknader, filmvisningar: Bio Kontrast, teater, ungdomsdans: Våga Stuffa med mera. Underhållet av lokalerna har fortsatt och 1997 lades ett nytt parkettgolv in i stora salen, som även har fått en ljusare och modernare färgsättning än den mörkgröna 1970-talsfärgen. Vid årsmötet 1949 invaldes den första kvinnan i styrelsen. Vid ombyggnaden 1979 hade styrelsen bestått av fem kvinnor och fem män i flera år. Varannan damernas var alltså redan en etablerad företeelse inom Sörviks Folketshusstyrelse, när den "kom på tapeten" i riksdagen på 1980-talet. Idag förekommer inte så många egna arrangemang i lokalen, men den är fortfarande mycket populär som festlokal och även många från Ludvika som föredrar att fira sina privata familjehögtider i Sörviks Folkets Hus.
Text: Kerstin Bergström Källa: Hans Cardell

SAIF fotbollsfest i Sörvik

Foto: ©N-E Nordqvist 1969

Sörviks Allmänna idrottsförening bildades år 1966, vilka även samlade många ungdomar från angränsande byar. Föreningen nämns även under namnet "SAIF". I Folkets hus stora sal var det livat med alla ungdomar där det framför allt spelades pingis under de mörka kvällarna, särskilt under höst och vinter. Under våren och sommaren anordnades orientering där vi hade enkla kartor, som är långt borta från dagens detaljrika underverk. Men vi sprang och letade kontroller med stor glädje, det viktigaste var att vi lärde oss i alla fall hur kompassen fungerade. Även fotbollen samlade en hel del unga som gamla för att bedriva verksamheten på vår gräsbevuxna olympiastadion. Den så kallade buskismatchen mellan bygdens kvinnor och män drog en hel del åskådare, där bland annat domaren av någon anledning var med och spelade in ett och annat mål för kvinnorna. Fotbollen och ett hockeybockylag kom att vara en del av den utåtriktade verksamheten, där SAIF var med och spelade inom korpen i Ludvika ett antal år med blandade framgångar. Därmed kom SAIF:S klubbtröjor att vara röda med vitt ok.

Första styrelsen i bygdens SSU-förening

Foto: Anders Granath 1930

Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund första styrelse hade bildats i bygden år 1930. Naturligtvis måste det dokumenterats på något sätt. Budet gick till bygdens fotograf, Anders Granath, han hade med åren blivit duktig på att dokumentera personer i grupp. Bilden ovan speglar verk­ligheten hur det ser ut på den fotografiska glasplåten. Med enkla medel har Anders förändrat en bild. Alla samlade kring bordet och i bakgrunden har man satt upp ett skynke för att få till den neutral bakgrunden i stället för att få med den mönstrade tapeten som skulle ge ett oroligt intryck på den färdiga bilden.

Den färdiga bilden när den är beskuren

Foto: Anders Granath 1930

Sittande från vänster: Ragnhild Trogen sekreterare, Arne Åkerström ordförande samt Astrid Sandberg kassör. I bakgrunden från vänster: Gösta Karlsson och Henry Grankvist.